måndag 13 augusti 2018

Månadsrapport juli 2018

Under juli har frihetskvoten tagit ett rejält kliv nedåt pga nytt personbästa i månadsutgifter. På passiva intäktssidan finns totalt 9964 kr i form av utdelningar från mestadels fastighetsbolag som Hemfosa, Klövern och Sagax, samt fonderna Global X Us Preferred ETF, Vanguard S&P 500 ETF och Schwab US Dividend Equity ETF.




Månadens transaktioner
  • Köpt 25 st NVIDIA á 241,20 USD (effekt på årlig utdelning +0 kr)
  • Köpt (korg av) kryptovalutor för €100 (effekt på årlig utdelning +0 kr)
Passade på att köpa amerikanskt när Avanza bjöd på courtaget.



Månadssparandet var 60 000 kr. Utgifterna landade på 160 498 kr, vilket såvitt jag kommer ihåg är min högsta månadsutgift någonsin.

I utgifterna ingår ett bilköp för 140 000 kr. Även rensat för den jämförelsestörande posten är utgifterna en bra bit över snittet denna månad. Det kostar helt enkelt mer att ha semester än att jobba! Kan vara värt att komma ihåg inför klivet över till frihet, eftersom ett sådant liv sannolikt innehåller fler inslag av semesterliknande aktiviteter än arbete. Krösus Sork har skrivit ett inlägg på temat att det är enkelt att vara fri om man ställer noll krav på sin tillvaro, men jag siktar ju på att kunna fortsätta göra allt som jag kan göra nu medan jag fortfarande drar in pengar.

Nämnde förra månaden att det kändes ineffektivt att inte utnyttja den uppbyggda marginalen som fanns i frihetskvoten. När frihetskvoten är över 100 % finns outnyttjad kapacitet att använda till roliga saker. Daniel föreslog flygplan eller båt, men jag nöjde mig blygsamt nog med en ny kärra. Fordon är bra för en som gillar att ta sig framåt.

Betalade förstås kontant för bilen för att undvika onödiga konsumtionsclownutgifter som ränta, aviavgifter, uppläggningsavgift etc. Sett till totala kostnaden är det billigare, men det medför samtidigt att frihetskvoten för rullande 12 månader nu har halkat en bra bit under 100 %. Betyder det att utdelningarna inte längre försörjer mig? Ja, om man kräver att alla utgifter ska täckas av enbart årets utdelningar så räcker det ju inte. Det ironiska är att om jag hade tagit bilen på avbetalning så hade det blivit en naturlig periodisering av kostnaden som hade haft minimal påverkan på frihetskvoten, men jag ville förstås inte ta ett billån.

Vad är egentligen en lagom lång mätperiod? Tidigare mätte jag frihetskvoten per månad. Insåg snabbt att det inte gav någon insikt överhuvudtaget, eftersom utdelningarna är så ojämnt fördelade över året. Bytte istället till att mäta per rullande 12 månader, vilket ledde till en klart mer rättvisande bild. Men nu när det gäller stora sällanköp, så blir det missvisande ändå. Det är antagligen för mycket begärt att den typen av kostnader ska täckas av enbart ett års utdelningar. Det är ju inte så att jag köper en ny bil varje år. Kostnaden bör istället periodiseras över flera år. Det räcker också att förlänga mätperioden till rullande 36 månader för att jag ska vara på det torra igen, inklusive bilköpet (frihetskvot rullande 36 månader just nu: 108,6%).

Samtidigt är 36 månader en sådan lång period att det kan vara svårt att upptäcka förändrat beteende som leder i fel riktning. Även omvänt; det tar tid för positiva ändringar att få genomslag i frihetskvoten. Har man å andra sidan för kort period så går det snabbt att städa bort gamla synder och övertrasseringar. Fortsätter jag att titta på ett års jämförelseperiod så kommer ju det här hacket i kurvan att vara borta inom ett år. Men i verkligheten, alltså bortanför månadsvisa bloggrapporter, måste ju pengarna faktiskt finnas där så det finns en viss risk att man lurar sig själv med för kort mätperiod.

Många tycker kanske att frihetskvoten har högst akademisk betydelse och att det är onödigt att lägga för stor vikt vid den. Så är det inte för mig. Frihetskvoten är mätetalet som avgör om jag ska våga ta klivet att sluta jobba eller inte, så det är viktigt för mig.

När jag hade långt kvar till målet verkade det så enkelt att bara sluta jobba, men nu när det verkligen kommer till kritan vill jag veta om pengarna räcker eller inte. Visst, funkar det inte så kan man alltid anpassa utgifterna eller gå tillbaka och jobba en tid. Det är ju vad alla säger. Men jag vill inte anpassa utgifterna eftersom hela poängen är att hitta en uthållig nivå som inte känns som att man försakar något. Och teknikutvecklingen rör sig så snabbt att man märker det redan på folk som varit föräldralediga och pratar om gammal skit som var populärt för ett år sedan. Skulle jag återvända efter 5 år så skulle det vara som att börja om från början som junior utvecklare.

Det vette fan om jag har lust med, så då kör jag hellre lite extra nu. Får dock erkänna att motivationen att sätta igång och jobba nu på hösten knappast kunde vara lägre! Någon som känner igen sig?

-- Max


11 kommentarer:

  1. Intressant dilemma med mätperioden. Jag själv jämför mitt fiktiva uttag av kapitalet (3% per år) med snittet för spenderandet de tre senaste månaderna. Det finns för- och nackdelar med det också.

    Jag börjat jobba imorgon. Det känns tungt...

    Mvh

    Egon

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, tre månader är tillräckligt långt för att fånga upp kvartalsräkningar, men det känns lite kort? Har väldigt säsongsberoende utgifter så ett år är nog minimum för mig i alla fall. Funkar det för dig ändå?

      Radera
  2. Intressanta tankar! Jag kör en kassaflödesanalys och en balansräkning varje månad, bägge har sina för- och nackdelar för att mäta ”frihetskvoten”.
    Bägge svänger ganska kraftigt då man kan ha en stort utgiftspost som du en månad(kassaflödet) och aktierna/lägenheten i mitt fall (balansen), men har man ackumulerat lite kapital så ska det en del till för att bägge ska vara starkt negativa samma månad. Kanske främst för att jag/vi sällan har större utgiftsposter.
    Som du är inne på så kanske en variant där man periodiserar större utgifter är bäst?

    Jag har också gått bort ifrån att enbart se på utdelningarna i förhållande till utgifterna, då detta ledde till att man jagade dåliga bolag med hög utdelning. Nu ser jag enbart på avkastningskravet (reellt) på mina tillgångar i förhållande till utgifterna. Gäller bara att inte sätta avkastningskravet för högt, då detta ska klara sämre tider initialt och kompensera för inflation utöver att täcka utgifterna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Japp, periodisering är nog det mest rättvisa sättet att visa kostnaderna och i mitt budgetprogram (YNAB4) är alla utgifter periodiserade månadsvis (egentligen att man i förväg sparar ihop till en utgift som kommer senare).

      Samtidigt gillar jag mer att titta på kassaflödet när det gäller frihetskvoten eftersom det är mer handfast. Att periodisera utgiften till en månadsvis kostnad är rätt bokföringsmässigt, men när man står där och ska betala för bilen, datorn, handpenning på hus så behöver ju pengarna faktiskt finnas på kontot. Skulle gärna vilja läsa om hur din kassaflödesanalys går till. Har du skrivit om det någonstans?

      Radera
  3. Efter att ha varit föräldraledig under en längre period så kändes nästan som semester att gå tillbaka till jobbet. Att vara hemma med en fyraåring och en ettåring är ingen barnlek. Eller jo det är det, konstant..
    Ang bil så tycker jag det är helt ok att leasa om man har den i företaget. Det är ett par tusenlappar varje månad, men rätt skönt att inte punga ut med hela beloppet på en gång. De pengarna kan jag ha på börsen så länge. // Jonas

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inget ont om småbarnsföräldrar. Tog det bara som ett exempel på någon som är borta ett tag. Vet att det kan vara väldigt påfrestande mitt i all glädje. Barn är meningen med livet och jag hoppas på att få ett par egna kottar en vacker dag!

      Radera
  4. Det borde gå att bygga om en bil till en båt. Jag har ett klart minne av att Clarkson, May och Hammond gjorde det för några år sedan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, har ett starkt minne av det jag med. Teoretiskt är det ju mycket praktiskt och effektivt att använda samma fordon till olika saker. Om det bara funkar att åka wakeboard efter så är jag nöjd.

      Radera
  5. Hej

    Kul att du har köpt bil. Min sista inlägg handlar just om bilaktier.
    Hoppas den rullar många mil. En bil är något man ibland helt enkelt behöver..

    Hälsningar Tandläkaren

    SvaraRadera
  6. Hej Max, intressant inlägg. Jag tror att frihetskvoten bäst stäms av årligen, då är alla utgifter o inkomster i svart på vitt. Givetvis är R12 intressant då den visar det mer aktuellt men den blir knappast rätt pga stora variationer i både in och utflöde, i alla fall inte för mig och verkar ej så för dig heller vad jag förstår.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, håller med dig om att man bör titta på en period som är minst ett år lång, men när man kör rullande 12 månader så ingår ju kalenderår i det också. Bara att titta på resultatet för december om man vill se kalenderår. Så jag skulle nog säga att rullande ger mer information. Om man alltid har extra utgifter i till exempel juni så ingår ju alltid antingen juni förra eller detta år i den rullande sammanställningen, så att det inte varierar så mycket heller.

      Däremot får jag problem med större sällanköp som inte sker regelbundet varje år och där får jag väldigt stora variationer. De har jag inte klurat ut hur jag ska hantera än.

      Radera